1990 blev mina föräldrar delägare i en islandshingst och har man en hingst bör man ha ett sto, så mina föräldrar köpte ett sto Von. Har man ett sto och en hingst blir det föl och förr eller senare har man fyllt stallet och måste försöka sälja, eller så bygger man ut stallet.
Vi gjorde det sistnämnda... Jag är nämligen kass på att sälja, inte så att jag inte ville eller som många antar att jag förutsatte att hästarna inte skulle få det lika bra som här hemma, DET trodde jag inte. Har man för många hästar hinner man inte med någon och ingen mår bra utav det och vem sjutton går och köper ett stort djur för en MASSA pengar och sedan inte behandlar det efter bästa förmåga?
Men det är det där med försäljningen, att säga rätt saker vid rätt tillfället och på rätt sätt. Jag är hopplös på det, jag brukar säga att hade jag varit livväst-försäljare på Titanic hade jag ändå dött fattig.
Men jag har alltså sålt tre (3!) hästar.
Först sålde jag Vedna till en 11-12 årig tjej bara ett par mil här ifrån. Vi fick och skickade julkort de första åren, sen slutade vi alla med det.
Sedan sålde jag Skive, en nordsvenskvalack som vi hade köpt som sällskapshäst till Vee när han gick på hingstbete. Han köptes av ett par i Varberg där killen hade upptäckt tjejens intresse och ville ha något stabilt att traska ut i skogen på. Vi hade inga ambitioner att hålla kontakt med dem, men deras granne var ledare på en vagnsrenoveringskurs som vi gick på så vi hörde lite då och då hur det gick för Skive. Efter ett tag gick tjejen och killen i sär och Skive såldes och efter ett tag såldes han igen och den nya ägaren ringde mig! Sedan gick det ett tag och så ringde hon igen (något med passet den gången om jag minns rätt) och berättade att hon skulle sälja honom.
Sist sålde jag Lilja, den damen trodde jag inte att jag skulle bli av med, hon var ett grinigt sto som alltid ville ha sista ordet och vi hatade varandra. Men hon kom till en tjej som hon passade perfekt med ovanför Göteborg.
Så går då åren och man funderar lite på hur det har gått för hästarna och häromdagen fick jag ett ryck och Googlade Skive, jag hittade honom! På flera ställen men inte med någon e-mailadress som jag kunde skriva till och få det verifierat och förresten, ville jag det?
Så googlade jag Lilja och Vedna, som vanligt utan resultat. Jag har googlat dem tidigare och bara hittat det jag har lagt ut. Men Facebook är ju ett bra ställe att leta på. Tjejen som köpte Vedna hade ett någorlunda ovanligt namn och jag hittade henne faktiskt direkt! Men inget om Vedna, inga bilder och inte skrev hon något i sin logg! Den här tjejen hade alltid velat ha en islandshäst just för att de levde så länge, så var har hon gjort av Vedna?
Så till Lilja, det tog ett tag innan jag kom på vad de hette som hade köpt henne, men när jag väl kollade fanns det bara en enda på FB med det namnet och hon hade också lagt till sin famlij så även dotterna hittade jag och dotterns kompis hade en blogg där tjejen var med mycket, men ingen Lilja!
Så nu undrar jag alltså vart våra uppfödningar har tagit vägen.
Jag har en gång försökt gå andra vägen, men det var före Internet. Det var med min shettis Amorina, jag hade köpt henne från min klasskompis, han hade köpt henne från en hästhandlade i Dalsjöfors och hon var uppfödd i Båstad. Jag fick tag på en tjej som höll på mycket med shettisar så hon hjälpte mig en del med han i Båstad, tyvärr var han död. Men jag hade fått en del historier om Amis från min klasskompis som skulle ha kommit från hennes tidigare ägare, men vad som hände mellan Båstad och Dalsjöfors vet jag fortfarande inte.
Jag vet inte om jag ska forska vidare på Lilja och Vedna, det är ju våra uppfödningar så det hade varit kul att få någon mer information. Men tänk om de inte lever eller har kommit till något hemskt ställe, eller blivit turridningshästar!?
[ Kommentera | Upp ]
